FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till konventionen trädde i kraft i Finland den 10 juni 2016.

Syftet med konventionen är att

  • säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
  • främja och skydda dessa rättigheter och friheter
  • främja respekten för deras inneboende värde.

Innehållet i konventionen

Konventionen består av 50 artiklar. Genomgående artiklar är bestämmelserna om

  • syftet med konventionen
  • allmänna principer och åtaganden
  • jämlikhet och icke-diskriminering
  • kvinnor och barn med funktionsnedsättning
  • medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning
  • tillgänglighet
  • väsentliga definitioner för konventionen.

Dessa ska beaktas när man tolkar innehållet i alla artiklar.

Övriga artiklar innehåller närmare bestämmelser om nationella åtgärder som konventionen förutsätter samt bestämmelser om internationellt samarbete, nationellt övervakningssystem, internationellt system för övervakning av konventionen och konventionsstatskonferensen.

Enligt konventionen hör till personerna med funktionsnedsättning de som har en långvarig fysisk, psykisk, intellektuell eller sinnesrelaterad funktionsnedsättning, som i växelverkan med olika hinder kan hindra dem från att fullvärdigt och effektivt delta i samhället jämlikt med andra.

Med konventionen ökar man medvetandet om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, vilket förbättrar deras möjligheter att delta i samhällelig verksamhet. Genom den ökade medvetenheten påverkas den enskildes ställning genom en förändring av attityderna. Konventionen ökar också medvetenheten hos personer med funktionsnedsättning om deras rättigheter.

Konventionen betonar att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem görs delaktiga och deltar i det beslutsfattande som gäller dem själva. Konventionen garanterar personer med funktionsnedsättning rätten att leva självständigt som en del av samfundet. Allmänna tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Individuella specialtjänster ska vid behov också vara tillgängliga.

Konventionen betonar vikten av rimliga anpassningar för att förverkliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Vägran att göra rimliga anpassningar är diskriminering.

Genomförande och uppföljning av konventionen

Nationella kontaktmyndigheter för genomförandet av konventionen är utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. En samordningsmekanism, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har inrättats vid social- och hälsovårdsministeriet. Delegationen har till uppgift att underlätta det nationella genomförandet av konventionen inom statsförvaltningen.

Uppgifterna för den självständiga och oberoende strukturen som konventionen avser sköts av Riksdagens justitieombudsman, Människorättscentret och dess människorättsdelegation, vilka utgör Finlands nationella människorättsinstitution. Strukturen har till uppgift att främja, skydda och följa genomförandet av konventionen.

Genomförandet av konventionen övervakas internationellt så att avtalsparterna lämnar in rapporter regelbundet till kommittén för personer för funktionsnedsättning. Den första rapporten ska uppgöras två år efter att konventionen trätt i kraft. Därefter sker rapporteringen vart fjärde år. Det civila samhället har möjlighet att lämna in sin parallellrapport till kommittén. Kommittén behandlar rapporten och utfärdar slutsatser och rekommendationer om den.

Denna övervakning kompletteras genom det fakultativa protokollet genom vilket enskilda personer eller grupper av personer kan klaga till kommittén om de anser att deras rättigheter enligt konventionen har kränkts. I det fakultativa protokollet föreskrivs det också om ett utredningsförfarande på kommitténs initiativ angående allvarliga eller systematiska kränkningar.

Nationellt handlingsprogram

I det nationella handlingsprogrammet för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastställs de åtgärder genom vilka genomförandet av konventionen främjas inom olika förvaltningsområden under den första handlingsprogramperioden 2018–2019.

Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE har ansvarat för utarbetandet av hand-lingsprogrammet. I VANE finns företrädare för funktionshinderorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer och de ministerier som är viktiga med tanke på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I samband med utarbetandet av handlingsprogrammet har man hört funktionshinderorganisationer och personer med funktionsnedsättning och på det sättet fått information om vilka frågor enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som i första hand bör främjas genom handlingsprogrammet.

I handlingsprogrammet fastställdes sammanlagt 82 kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Genom dessa åtgärder främjades verkställandet av FN:s konvention inom de olika förvaltningsområdena. Ungefär hälften av åtgärderna genomfördes helt och hälften delvis. I och med att landskaps- och vårdreformen inte blev av avbröts flera lagberedningsprojekt, vilket inverkade på genomförandet av flera åtgärder. Under den korta verksamhetsperioden lyckades man bland annat ta fram förfaranden genom vilka personer med funktionsnedsättning görs delaktiga vid beredning av lagstiftning och i projekt. Dessutom ökas man medvetandet om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, och deras likabehandling främjades i ministeriernas verksamhet.

Rätt till delaktighet och likabehandling. Nationellt handlingsprogram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2018–2019

Uppföljningsrapport: Nationellt handlingsprogram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2018-2019)