Presentation av konventionen
Mera om konventionen
FN:s konvention (pdf, Finlands författningssamlings fördragsserie)
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf, Finlands FN-förbunds pocketbok)
Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor (pdf, broschyr på klarspråk)
FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det fakultativa protokollet till konventionen trädde i kraft i Finland den 10 juni 2016.
Syftet med konventionen är att
- säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
- främja och skydda dessa rättigheter och friheter
- främja respekten för deras inneboende värde.
Innehållet i konventionen
Konventionen består av 50 artiklar. Genomgående artiklar är bestämmelserna om
- syftet med konventionen
- allmänna principer och åtaganden
- jämlikhet och icke-diskriminering
- kvinnor och barn med funktionsnedsättning
- medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning
- tillgänglighet
- väsentliga definitioner för konventionen.
Dessa ska beaktas när man tolkar innehållet i alla artiklar.
Övriga artiklar innehåller närmare bestämmelser om nationella åtgärder som konventionen förutsätter samt bestämmelser om internationellt samarbete, nationellt övervakningssystem, internationellt system för övervakning av konventionen och konventionsstatskonferensen.
Enligt konventionen hör till personerna med funktionsnedsättning de som har en långvarig fysisk, psykisk, intellektuell eller sinnesrelaterad funktionsnedsättning, som i växelverkan med olika hinder kan hindra dem från att fullvärdigt och effektivt delta i samhället jämlikt med andra.
Med konventionen ökar man medvetandet om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, vilket förbättrar deras möjligheter att delta i samhällelig verksamhet. Genom den ökade medvetenheten påverkas den enskildes ställning genom en förändring av attityderna. Konventionen ökar också medvetenheten hos personer med funktionsnedsättning om deras rättigheter.
Konventionen betonar att personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem görs delaktiga och deltar i det beslutsfattande som gäller dem själva. Konventionen garanterar personer med funktionsnedsättning rätten att leva självständigt som en del av samfundet. Allmänna tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Individuella specialtjänster ska vid behov också vara tillgängliga.
Konventionen betonar vikten av rimliga anpassningar för att förverkliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Vägran att göra rimliga anpassningar är diskriminering.
Genomförande och uppföljning av konventionen
Nationella kontaktmyndigheter för genomförandet av konventionen är utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. En samordningsmekanism, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har inrättats vid social- och hälsovårdsministeriet. Delegationen har till uppgift att underlätta det nationella genomförandet av konventionen inom statsförvaltningen.
Uppgifterna för den självständiga och oberoende strukturen som konventionen avser sköts av Riksdagens justitieombudsman, Människorättscentret och dess människorättsdelegation, vilka utgör Finlands nationella människorättsinstitution. Strukturen har till uppgift att främja, skydda och följa genomförandet av konventionen.
Genomförandet av konventionen övervakas internationellt så att avtalsparterna lämnar in rapporter regelbundet till kommittén för personer för funktionsnedsättning. Den första rapporten ska uppgöras två år efter att konventionen trätt i kraft. Finland har lämnat in sin första periodiska rapport. Därefter sker rapporteringen vart fjärde år. Det civila samhället har möjlighet att lämna in sin parallellrapport till kommittén. Kommittén behandlar rapporten och utfärdar slutsatser och rekommendationer om den.
Denna övervakning kompletteras genom det fakultativa protokollet genom vilket enskilda personer eller grupper av personer kan klaga till kommittén om de anser att deras rättigheter enligt konventionen har kränkts. I det fakultativa protokollet föreskrivs det också om ett utredningsförfarande på kommitténs initiativ angående allvarliga eller systematiska kränkningar.
Nationellt handlingsprogram
I det nationella handlingsprogrammet för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anges de åtgärder genom vilka genomförandet av konventionen ska främjas inom olika förvaltningsområden under den andra programperioden 2020–2023.
Handlingsprogrammet har utarbetats av delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning Vane, som består av representanter från funktionshinderorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer och de centrala ministerierna med avseende på rättigheterna hos personer med funktionsnedsättning. Vid beredningen av handlingsprogrammet har man hört handikapporganisationer och andra intressegrupper för att få information om de åtgärder i FN:s konvention som ska prioriteras i handlingsprogrammet.
Handlingsprogrammet består av 110 åtgärder som olika ministerier har förbundit sig att genomföra. För varje åtgärd finns det en eller flera ansvariga instanser. Genomförandet av åtgärderna följs upp under programperioden och utvärderas efter programperiodens slut.
I handlingsprogrammet accentueras betydelsen av att personer med funktionsnedsättning är delaktiga i vår föränderliga omvärld och av att tillgängligheten är en förutsättning för tillgodoseendet av övriga rättigheter. Viktiga mål i handlingsprogrammet är att personer med funktionsnedsättning ska bli mer medvetna om sina rättigheter och att dessa rättigheter ska integreras inom olika förvaltningsområden och i samhället i stort.