Stärkande av delaktigheten
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen) och dess fakultativa protokoll trädde i kraft i Finland i juni 2016. Syftet med konventionen är att säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja och skydda dessa rättigheter och friheter samt att främja respekten för det inneboende värdet hos personer med funktionsnedsättning.
Enligt funktionsrättskonventionen förutsätts att man i beslutsfattande som berör personer med funktionsnedsättning samråder med och involverar dessa personer i beslutsfattandet. Även barn med funktionsnedsättning ska göras delaktiga i beslutsfattande som berör dem. Personer med funktionsnedsättning kan vara delaktiga genom funktionshindersorganisationerna. Funktionshindersrörelsen har summerat detta i devisen ”Inget om oss utan oss”.
Funktionsrättskonventionen styr myndigheterna att vara initiativtagande och aktiva, och målet med den är att åstadkomma faktiska förändringar i ställningen för personer med funktionsnedsättning. Skyldigheten att inkludera och göra personer med funktionsnedsättning delaktiga är praktisk och mångsidig och kräver att myndigheterna är initiativtagande.
Exempel på god praxis i kommunala råd för personer med funktionsnedsättning
De kommunala råden för personer med funktionsnedsättning samlar expertisen hos personer med funktionsnedsättning, deras anhöriga och funktionshindersorganisationerna, så att den kan användas som stöd för kommunens verksamhet. Råden främjar möjligheterna att delta och påverka för kommuninvånare med funktionsnedsättning och lyfter fram de behov som personer med funktionsnedsättning har.
Enligt kommunallagen ska rådet för personer med funktionsnedsättning ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter i frågor som är av betydelse för personer med funktionsnedsättning och för deras välfärd, hälsa, delaktighet, livsmiljö, boende, rörlighet eller möjligheter att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den service som de behöver.
Hösten 2018 ordnade delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VANE) ett riksomfattande seminarium riktat till de kommunala råden för personer med funktionsnedsättning. Seminariets tema var delaktighet. Inför seminariet bad delegationen de kommunala råden för personer med funktionsnedsättning att sända in exempel på god praxis för att främja delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. På denna sida har vi samlat exempel på god praxis från råden för personer med funktionsnedsättning. Om du vill att vi på denna sida ska nämna ett exempel på god praxis från din kommun, kontakta då vanen.posti(at)stm.fi. Vi kompletterar och uppdaterar webbplatsen med exempel från kommunerna.
Rådet för personer med funktionsnedsättning ger utlåtanden i frågor som är viktiga för per-soner med funktionsnedsättning
I Åbo sänder stadsmiljösektorn en begäran om utlåtande till rådet för personer med funktionsnedsättning om planer och planändringar samt trafikarrangemang och ansökningar om bygglov i fråga om offentliga byggnader. Rådet för personer med funktionsnedsättning tar del av planerna till exempel genom att i samarbete med tillgänglighetsombudsmannen bjuda in den arkitekt som utarbetat projektbeskrivningen till sitt möte, så att arkitekten kan presentera projektet. Vid mötet har rådet för personer med funktionsnedsättning möjlighet att ställa frågor och framföra ändringsförslag till arkitekten. Rådet framför sina ändringsförslag även i sitt utlåtande. Under de senaste två åren har rådet gett utlåtanden och framfört ändringsförslag om planer för bland annat stadsteatern, ett allaktivitetshus (skola, bibliotek), sanering av skolor samt en ny bollhall. På detta sätt kan man redan på förhand undvika tillgänglighetsproblem. Rådet för personer med funktionsnedsättning har föreslagit ändringar bland annat i fråga om antal och placering av tillgänglighetsanpassade toaletter och parkeringsplatser samt skyltar.
Rådet för personer med funktionsnedsättning är sammansatt så att det heltäckande representerar olika parter
Sammansättningen av rådet för personer med funktionsnedsättning i Laukas kommun ändrades, så att fyra av rådets medlemmar representerar olika grupper eller organisationer för personer med funktionsnedsättning. Därutöver finns i rådet numera också en representant för vård- och omsorgsnämnden, en representant för kommunstyrelsen, en representant för församlingen i Laukas samt vård- och omsorgsnämndens förvaltnings- och ekonomichef i uppgiften som sekreterare. Tidigare ingick inga kommunala beslutsfattare i rådets sammansättning. Ändringen resulterade bland annat i en mer diskussionsvänlig atmosfär och att olika parter snabbare får ta del av olika ärenden. Hörandet av rådet för personer med funktionsnedsättning i rollen som sakkunnig stärktes också.
Rådet för personer med funktionsnedsättning samarbetar tätt med kommunens olika sektorer
I Tammerfors bjuder rådet för personer med funktionsnedsättning aktivt in utomstående och tjänstemän till sina möten, vilket gör att kommentarer om den fråga som behandlas kan riktas direkt till berörda parter. Det är då större sannolikhet att de saker som är viktiga för rådet för personer med funktionsnedsättning förstås rätt, och möjligheterna att komma fram till en gemensam syn på den fråga som behandlas är bättre.
I S:t Karins samarbetar rådet för personer med funktionsnedsättning tätt med stadens funktionshin-derservice, vilket gör rådet mer delaktigt särskilt i funktionshinderservicen och i utvecklandet av den. Chefen för stadens funktionshinderservice deltar så långt möjligt i rådets möten. Chefen för funktionshinderservicen berättar då om aktuella frågor och håller rådet uppdaterat om situationen för personer med funktionsnedsättning i staden.
Rådet för personer med funktionsnedsättning hörs i olika arbetsgrupper
I Helsingfors deltar representanter för rådet för personer med funktionsnedsättning och äldrerådet i en grupp för delaktighet för klienter inom färdtjänsten. I denna grupp för klientdelaktighet fram-kommer på olika sätt de synpunkter som representanterna för personer med funktionsnedsättning, funktionshindersorganisationer och rådet för personer med funktionsnedsättning har. Gruppen kännetecknas av växelverkan, eftersom även en representant för tjänsteproducenterna, en representant för förmedlingscentralen och den som ansvarar för ordnandet av funktionshinderservicen är med i gruppen. I gruppen har man bland annat fått kommentera upphandlingsdokument. Gruppen har fått ta del av ärenden som gällt till exempel fordonsparken, säkerheten och chaufförernas kompetens.
Gemensamma möten med organisationer och andra råd
Rådet för personer med funktionsnedsättning i Åbo har ett gemensamt möte med äldrerådet i Åbo 1–2 gånger per år. Vid mötet kan man bland annat avtala om samarbete i olika frågor som berör både personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Sådana frågor gäller till exempel tillgänglighet och olika tjänster.
Rådet för personer med funktionsnedsättning ordnar ett gemensamt möte för funktionshindersorganisationerna i Åbo två gånger per år. För mötet väljs ett tema, och till exempel olika experter eller politiker kan bjudas in för att hålla anföranden som underlag för diskussionen. Beroende på temat kan inbjudan till mötet sändas även till tjänstemän, representanter för olika organisationer samt ledamöter i Åbo stadsfullmäktige och riksdagsledamöter från Åbo.
Läs mera om likabehandling och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
God praxis för att främja likabehandling
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning