Lagstiftning om råden för personer med funktionsnedsättning
Frågor och svar
VÄLFÄRDSOMRÅDERNA
Välfärdsområdena tar ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet på den 1 januari 2023, då också regionförvaltningen och välfärdsområdets påverkansorgan inleder sin verksamhet. Bestämmelser om välfärdsområdets påverkansorgan finns i lagen om välfärdsområdet. (Lagen om välfärdsområden 611/2021, 32 §)
Nedan finns några vanliga frågor om råd för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdena och kommunerna:
I vilken lag anges uppgifter, nödvändighet och verksamhetsförutsättningar för välfärdsområdenas råd för personer med funktionsnedsättning?
32 § i lagen om välfärdsområden 611/2021 och motivering till lagen i regeringens proposition (241/2020).
Det redan finns rådet för personer med funktionsnedsättning i min kommun, vad behövs välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning till?
Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning deltar i och påverkar välfärdsområdets beslutsfattande. Rådet ska ha möjlighet att påverka planeringen, beredningen, genomförandet och utvärderingen av välfärdsområdets verksamhet i frågor som påverkar rätten för personer med funktionsnedsättning att leva och tillhandahålla tjänster i området. Eftersom många tjänster som är centrala med tanke på personer med funktionsnedsättning koncentreras till välfärdsområdena, behövs ett eget råd för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i frågor som gäller personer med funktionsnedsättning.
Vem utses till välfärdsområdenas råd för personer med funktionsnedsättning och på vilka grunder?
Till välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning väljs minst en representant från varje kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning som hör till välfärdsområdet. Alla ledamöter i rådet kommer inte nödvändigtvis enbart från de kommunala råden för personer med funktionsnedsättning, till rådet kan höra t.ex. sakkunnigledamöter från välfärdsområdet. I välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning ska dock personer med funktionsnedsättning, deras anhöriga och organisationer vara företrädda. Det är också viktigt att beakta att olika funktionsnedsättningsgrupper är väl representerade. Det önskas att jämställdheten mellan könen förverkligas i råden, men rådet behöver inte iaktta könskvoter.
Vilka uppgifter har välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning?
Till rådens uppgifter hör bland annat att ta initiativ, avge utlåtanden och göra ställningstaganden. Råden ska ha möjlighet att delta i utarbetandet av välfärdsberättelsen. Rådet kan också på eget initiativ ta ställning och uttala sig om sådana frågor som rådet bedömer vara betydelsefulla för personer med funktionsnedsättning.
Är välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning ett organ i välfärdsområdet?
Nej, även om ungdoms-, äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning kallas påverkansorgan, är de inte lagstadgade organ för välfärdsområdena. De har ingen offentlig makt och det är inte tillåtet att delegeras behörighet till dem. Medlemmarna är inte förtroendevalda inom regionförvaltningen och handlar inte under tjänsteansvar.
Välfärdsområdet ska sörja för verksamhetsförutsättningarna för rådet för personer med funktionsnedsättning, vad avses med detta?
Att sörja för verksamhetsförutsättningarna kan bland annat betyda att välfärdsområdet anvisar mötesrummet, sköter mötesarrangemangen, svarar för möteskostnaderna och vid behov ger hjälp med att bereda mötesärenden och sköta sekreteraruppgifter. Tillräckliga anslag måste reserveras för verksamheten. Till verksamhetsförutsättningarna hör också tillgängligheten till rådets verksamhet, regionförvaltningen ska se till att medlemmarnas faktiska delaktighet beaktas och att rådet får tillräcklig information vid rätt tidpunkt.
Ska välfärdsområdet bekosta möteskostnaderna eller betala mötesarvoden?
Det är inte lagstadgat att betala mötesarvoden och resekostnader, men utifrån detta kan regionstyrelsen till exempel besluta att det som i förvaltningsstadgan bestäms om arvoden och ersättningar till nämndens medlemmar gäller i tillämpliga delar arvoden och andra ersättningar till medlemmarna i organen för påverkan.
Har också välfärdsområdenas råd för personer med funktionsnedsättning verksamhetsregler?
Regionstyrelsen kan godkänna rådets verksamhetsstadga, som innehåller lagstadgade och eventuella andra uppgifter:
• antal medlemmar
• mandattid
• Sammankallande av möten
• val av ordförande
• skötsel av sekreteraruppgifter
• verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
• samarbete med påverkansorgan på kommunnivå.
KOMMUNALA
Kommunerna har med stöd av kommunallagen (410/2015) blivit skyldiga att inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning. Till denna del trädde kommunallagen i kraft den 1 juni 2017 (kommunallagen 410/2015)
I vilken lag föreskrivs det om de kommunala rådens uppgifter, nödvändighet och verksamhetsförutsättningar?
28 och 29 § i kommunallagen 410/2015 och i regeringens proposition 268/2014).
Vilken betydelse har rådet för personer med funktionsnedsättning i kommunen?
Kommunen ska inrätta ett råd för personer med funktionsnedsättning och ge det möjlighet att påverka planeringen, beredningen och uppföljningen av verksamheten inom kommunens olika sektorer. Möjligheten att påverka ska ges med tanke på sådant som hör till livet för personer med funktionsnedsättning, till exempel delaktighet, livsmiljö och rörlighet.
Vem kan väljas till rådet för personer med funktionsnedsättning?
Personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga och organisation ska vara företrädda i rådet, och det är önskvärt att olika funktionsnedsättningsgrupper är representativa. Rådet behöver inte iaktta könsvokter. Det vore bra om det i rådet också fanns kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda för att säkerställa dialogen.
Kan rådet för personer med funktionsnedsättning vara gemensamt för flera kommuner och kan äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning kombineras?
Ja, rådet för personer med funktionsnedsättning kan vara gemensamt för flera kommuner. Även sammanslagning av äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning är tillåten, om det i kommunen endast förekommer lite verksamhet inom handikapporganisationer och äldreråd.
Vilka uppgifter har rådet för personer med funktionsnedsättning?
Rådet för personer med funktionsnedsättning kan ta initiativ, uttala sig eller ta ställning till frågor och åtgärder som påverkar den service som kommunen tillhandahåller och levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska informera rådet för personer med funktionsnedsättning om aktuella projekt. Rådet kan ta initiativ, yttra sig och ta ställning till kommunens verksamhet också på eget initiativ.
Min kommun bör sörja för rådets verksamhetsförutsättningar, men vad innebär detta i verkligheten?
Att sörja för verksamhetsförutsättningarna innebär bl.a. att man sörjer för möteslokalerna och andra mötesarrangemang, och vid behov ska kommunen bistå vid beredningen av mötesärenden och i uppgifter som sekreterare för sammanträdet. Tillräckliga anslag ska reserveras för verksamheten. I kommunallagen betonas att råden för personer med funktionsnedsättning ska ha en aktiv roll. Det förutsätts också att rådet informeras i god tid för att det ska vara möjligt att delta och påverka i verkligheten.
Fungerar rådet för personer med funktionsnedsättning såsom nämnden?
Nej, råden för personer med funktionsnedsättning är inte officiella kommunala organ utan kanaler för hörande och påverkan. Råden kan inte utöva offentlig makt, och man kan inte heller kräva det av rådet genom att delegera beslutanderätt till rådet.
Betalar kommunen kostnaderna för mötena och mötesarvodena till medlemmarna?
Till verksamhetsförutsättningarna hör att sörja för mötesarrangemangen. Det är motiverat att sammanträdesarvoden betalas, men det kan kommunen besluta om.
Hur får vi information om kommunens aktuella beslutsfattande i rådet för personer med funktionsnedsättning?
Kommunen är enligt lagen skyldig att informera kommuninvånarna, de som utnyttjar kommunens tjänster, organisationer, sammanslutningar och organ om sin verksamhet. Tillräcklig information ska ges om kommunens tjänster, ekonomi och frågor som är under beredning. Kommunen ska också informera om planeringen av de ärenden som bereds och om hur behandlingen av ärendena framskrider, om besluten och om beslutets konsekvenser. Kommunen ska informera om de kanaler genom vilka man kan delta i och påverka beredningen. Kommunen ska i sin kommunikation se till att sekretessbelagda uppgifter inte läggs ut på det allmänna datanätet och att integritetsskyddet tillgodoses. Kommunikationen ska vara tydlig och tillgänglig.
Hur tillsätts rådet för personer med funktionsnedsättning?
Kommunen beslutar hur rådet för personer med funktionsnedsättning ska tillsättas, antalet medlemmar, sammansättning mm. Kommunstyrelsen kan godkänna rådets verksamhetsstadga, som innehåller lagstadgade och andra eventuella uppgifter:
• antal medlemmar
• organisationer och sektorn medlemmarna representerar
• mandattid
• Sammankallande av möten
• val av ordförande
• skötsel av sekreteraruppgifter
• utarbetande av verksamhetsplan
• att avge verksamhetsberättelse.